Älskade Voltaren

Publicerad den 20 februari, 2015 i Det goda livet | 2 kommentarer

I morse var första gången på flera år som jag "sprang" till köksskåpet och stoppade i mig en Voltaren så tidigt på dagen. Det är till och med ovanligt att jag äter värktabletter. Vill undvika det in i det sista. Sen operatione har jag vissa dagar blivit tvungen att ta för att fungera. I dag är definitivt en sådan dag. Jag går sämre än min 96-åriga farmor. Ha ha ha!! Men jag är så galet glad ändå. I kväll får jag ha min sambo lite för mig själv. I kväll, hoppas jag Leon somnar i tid. Sen god mat, film och godis och glass. Längtar!

Läs mer

Glad/ledsen/trött/pigg

Publicerad den 18 februari, 2015 i Det goda livet | 0 kommentarer

Ledsen för att....vet faktiskt inte. Känner mig otillräcklig i det mesta i mitt liv just nu. Vill vara mer med min familj och ge dem det de behöver. Vill hjälpa de som ber mig om hjälp med träningen. Vill hjälpa mina kollegor när de behöver hjälp med klasser. Talade med en vän som tittade på mig och sa: Du då? Hur menar du? frågade jag. Vad gör du som får DIG att må bra? Allt det jag nämnde får mig faktiskt att må bra. Jag älskar att träna mina klienter, hoppa in och vikariera på klasser och självklart även köra mina egna. Får träffa människor som ger mig värme, glädje och energi. Jag älskar ta hand om min familj.....för jag älskar dem. Baka lite bullar och överraska dem med. Förbereda picknick och överraska dem med en kväll i pulkabacken. Åka och bada med Leon.

Allt detta ger glädje i livet. Måste nog dock ibland stanna upp och andas. Bara vara. Njuta av livet utan en massa "göra".

Så från och med nu ska det bli mer sitta i soffan och läsa en bok med Leon. Tända levande ljus och bara sitta och prata vid bordet med barnen och sambon. Ta mig tid att träna själv med hörlurarna i och bara tänka på hur min kropp mår.

Som titeln sa, är jag även glad. Varför? För trots stress och trötthet har jag faktiskt det livet jag vill ha och de människorna i mitt liv som jag vill ha. Vissa är långt borta men de är i mitt liv. Jag har sorterat bort de som skapar kaos och negativitet och håller mig nära de som får mig skratta och må bra.

Trött är jag för att.....jag har en 6 månaders bebis....behöver jag säga mer? 🙂

jag är pigg för att så fort han vaknar, tittar på mig och ler är det som en stor energi som exploderar mot mig. En stor härlig, bubblande, varm energi.

Nu börjar Leon vakna och jag säger: ses snart. Nu ska jag bli pigg 🙂

Tack till er i mitt liv som får mig älska detta galna, roliga, trötta, underbara liv! <3

Läs mer

Ingen glad skit

Publicerad den 13 februari, 2015 i Det goda livet | 0 kommentarer

Jag är oftast en glad skit. Sen några dagar har glädjen stannat vid munnen. Jag ler men mitt hjärta, min kropp, mina ögon och min själ gråter. Ett värkande knä, bebis som varit vaken på nätterna, Fibromyalgi, jobb och vardagsproblem har fått mig att förlora mitt skratt. Skulle du se det om du såg mig? Antagligen inte, om du inte tittar riktigt noggrant. De trötta röda ögonen skriker efter sömn och återhämtning. Nu tänker då flera som sett mig på mina klasser att jag då borde vila från träning. Träningen i rätt form förvärrar inte, men det är naturligt att man har ont när de grävt i knät.....igen. Jag kan oftast hantera min värk och min trötthet. Är ju van med fibromyalgin. Nu har det blivit för intensivt. Så hur tar jag mig härifrån? Jag andas. Funderar på hur jag ska lösa varje utmaning. Min älskade son löste första delen. Han sov i natt. Min sambo gick upp i morse och var med honom så jag fick sova en stund till. I eftermiddag tar Daniel med sig Leon och handlar middag när jag kör rehab. Steg för steg kommer mitt leende flytta sig upp till ögonen igen. I morgon är det Zumba och OBW. Det ger mig energi 🙂

Man kan inte alltid vara en glad skit 😉

Men att jag inte är så glad som jag önskar är jag så otroligt tacksam.

Tacksam till min älskade Leon som håller mig vaken om natten. Det betyder att han är här i mitt liv. Han finns i mitt liv och gör mig lycklig, tillsammans med sin pappa och sina syskon som ger mig gråa hår och skrattrynkor.

Tacksam för min knäoperation som gör att jag kan fortsätta med det jag älskar.

Tacksam till mitt jobb som gör att jag får träffa underbara människor och gör att jag får jobba med det jag älskar.

Tacksam till min Fibromyalgi, whiplash och artros  som ger mig en förståelse för medlemmar, deltagare, PT-klienter med smärta.

Bara att skriva detta fick mig att må bättre

Läs mer

Min mage skriker!!!

Publicerad den 10 februari, 2015 i Det goda livet | 0 kommentarer

I dag blev min fastedag helt fel. I vanliga fall börjar jag med ägg och smoothie och så äter jag exempelvis soppa eller smoothie på kvällen. I dag fanns inga ägg hemma så skippade frukost och testade ta två ägg till lunch och lite kycklingfilé och grönsaker till middag. Tog en promenad till affären med Leon och fixade den delikata lunchen sen 😉

Åt tidig middag, vid 16, eftersom jag skulle jobba på kvällen.

KATASTROF!

Nu är klockan 21.18 och jag är redo att gnaga av min arm. Är så hungrig. Magen skriker och väcker nästan Leon

Läs mer

Var ska man börja?

Publicerad den 8 februari, 2015 i Det goda livet, Träning | 0 kommentarer

Fick ett sånt fint mail i dag som fick mig att fundera. Hur ska man göra om man lever ett liv i smärta och vill börja röra på sig? Träningen gör ju oftast att man, i alla fall jag, får ont. Jag har accepterat att jag får ont, för jag har levt ett liv utan träning och jag minns värken och frustrationen. Så jag tror att det första handlar om att vara beredd på smärtan. Låt mig bara klargöra att det inte sådan smärta som är skadlig. Får du en sådan, sluta träna och uppsök läkare. Vi brukar kunna känna när det är den där speciella smärtan.

Sen hitta något du älskar att göra. Jag ÄLSKAR att dansa!! Det ger mig glädje, energi och träning allt i ett. När jag kommer hem efter träningen och  kroppen värker är det inte det som är dominerande, det är glädjen. Jag har även flera på mina klasser som har olika sorters sjukdomar som orsakar smärta och kroppsliga begränsingar. De hittar en nivå som fungerar för deras kropp. Det kan ta ett tag att veta hur mycket man kan ta ut sig och den tiden kan vara tuff. När du hittat dit och kan njuta av det du älskar göra. FANTASTISKT!! Acceptera att du kommer bli trött och du kommer få ont, det är första steget. Börja också lite försiktigare. Pressa inte kroppen för mycket i början. Låt den vänja sig vid sitt nya liv.

Acceptera att du sannolikt kommer få bakslag. Planera hur du ska hantera dem. Kan du be din familj/vänner att stötta och pusha dig när du faller? Finna tyvärr ingen universal lösning men hoppas de små råden kan hjälpa er lite. Skriv gärna om ni har några frågor. Själv ska jag nu till gymmet och ha PT-klienter och träna lite själv. Hade en timme Zumba i går och 45 min Organic Bodywork i 40gradig rum. Utöver det 2 PT-klienter och full fart med kalas och tonåringar hemma. Sjuk sambo och 5 månaders bebis. Ha ha haha. Fullt ös, nästan medvetslös!  Ha en underbar söndag och ta hand om er!!

Läs mer