Träningsresa Fuerteventura

Publicerad den 19 juni, 2015 i Det goda livet, Träning | 0 kommentarer

Nu har jag startat ett samarbete med Sun sports camp och Apollo. Tillsammans med Christian Blixt, en fantastiskt duktig PT, kommer jag köra klasser på Fuerteventura 11/8-18/8. Vi har satt ihop ett riktigt roligt och givande schema med allt från Organic Bodywork på morgonen till ett tufft Crosstrainingpass på kvällen på stranden. Utöver det blir det workshops och föreläsningar där deltagarna lär sig mer om träning och hälsa. Är så otroligt förväntansfull. Kommer inom kort skriva ut ett kort drag av schemat här.

Nyfiken på att hänga på? Gå in på denna sida:

http://www.sunsportscamp.se/aktuellt/tessanterror-och-christian-blixt-s-traningsresa

Har du fler frågor om resan kan du gärna maila mig så berättar jag mer.

Christian är otroligt kunnig PT och har bland annat Crossfit-utbildning utöver massa andra utbildningar. Han kommer, förutom köra roliga pass, lära dig hur du ska träna för att nå just dina mål. Kommer nog även bli lite udda akrobatiska övningar att briljera mer när du kommer hem 😉

Jag kommer köra OBW, Afro, Zumba, Crosstraining och ha lite workshop i nyttigare alternativ till fika och mellanmål.

Ha nu en underbar midsommar så hoppas jag att vi ses!

 

 

Läs mer

Göteborgsvarvet! Herrregud, jag fixade det!!

Publicerad den 31 maj, 2015 i Det goda livet, Träning | 0 kommentarer

Skrev detta inlägg i torsdags:

Ångest över att lämnat min son på 9-månader. Jag ska vara borta i 20 timmar. Skall på standup med Gabriel Iglesias i Göteborg. Det har gått 30 minuter och jag har redan panik......
Tänkte då ta mig tid att skriva kite om Göteborgsvarvet. JAG KLARADE DET!!
Jag klarade det...... Kan fortfarande inte smälta det. Gick(joggade 2 min bara) hela vägen och tog mig runt på under 3 timmar. Vilken upplevelse. En dröm jag haft i 20 år. En dröm jag aldrig skulle bli verklig. Jag gjorde det. Och jag var inte trött konditionsmässigt. Det som stoppade mig från att jogga var kroppen. Första 5 km gick fantastiskt bra och jag hade sällskap av en gammal medlem på gymmet(och hon som fick mig att verkligen göra detta) Pixie. Efter det gick jag själv resten av tiden. 6 km började knäna värka och vid 8 km hade värken flyttats till höfterna. Vid 12 kändes det som att knäna skulle gå av om någon råkade stöta till mig eller jag skulle gå fel. Vid varje trottoar gick jag försiktigt ner och upp. Ville dock inte ge upp när jag kommit så långt. 😉
Nu var min enda tanke "fasiken vad det gör ont". Men min envishet tvingade mig vidare. Uppför Linnégatan, 19 km har gått och bara 2 kvar. Började först att jag verkligen kan klara detta. 20km började jag jogga/gå om vartannat. Adrenalinet slog in och tårarna var nära. Stannade till innan mål och fotar bara för att förstå....jag klarade det!!
Väl i mål bröt jag ihop och började storgråta. Vilket lyckorus. Får tårar i ögonen när jag tänker på det. Snabbt kommer en sköterska fram och frågade om jag mådde bra. Kunde bara svara: Trodde aldrig jag skulle lyckas. Jag klarade det, jag klarade det. Samtidigt grät jag, ja jag fulgrät. 😀
Knäna, höfterna värkte och jag gick som nya killen i fängelset som precis tagit en dusch och tappat tvålen..... 😉
När det var dags att böja sig ner för att ta av chipet fick jag hjälp. Ha ha ha!! Sån underbar dam som sen knöt skorna åt mig. <3
Min sambo tittade på mig när jag kom in i bilen och frågade: Om jag betalar, skulle du göra detta igen? Han förväntade sig inte detta svar...... ABSOLUT!!
Tack Göteborg för energin och glädjen ni gav oss deltagare. Hade inte klarat det utan er peppning och er sång. Tack till min sambo som dök upp på tre olika ställe nu det loppet och peppade mig!
Om allt går bra ses vi nästa år!

Göteboborgsvarvet2 Göteborgsvarvet1 Göteborgsvarvet3 Göteborgsvarvet4Tjejerna på GöteborgsvarvetPixie på Göteborgsvarvet

Läs mer

Ja, jag gör det!

Publicerad den 14 maj, 2015 i Det goda livet, Träning | 3 kommentarer

I mitt förra inlägg skrev jag att jag fick ge upp Göteborgsvarvet i år. Fick så fina och stöttande ord. Tänk att det finns människor som bryr sig så mycket. Tack! Satt och läste alla kommentarer och gick in på mitt Instagram-konto. Där fanns ett meddelande från en fd medlem på gymmet och deltagare på mina klasser. Hon flyttade till södra Sverige med sin livs kärlek. I bland när de åker upp och hälsar på får jag dansa med dem igen 🙂

Så vad gjorde hon? Hon föreslog att jag skulle gå Göteborgsvarvet, precis som hon ska göra. Gå tills de stänger ner allt. Det var ju faktiskt det jag från början sa att jag skulle göra. Ta mig runt på mitt sätt, eller rättare sagt ta mig så långt jag kan.

Så den 23/5 har jag nu bestämt mig att gå Göteborgsvarvet. Nervös med glad!

Jäkla artros och Fibromyalgi, ni ska inte hindra mig från att leva! 😀

Tack Pixie!

Läs mer

Artrosen vann slaget, men jag kommer vinna kriget!

Publicerad den 10 maj, 2015 i Det goda livet, Träning | 5 kommentarer

Mycket har hänt sen jag skrev senast. Datorn har strulat under lång tid och ipad/iphone vill inte samarbeta. Har nu bestämt mig för att köpa mig en egen dator så jag kan skriva oftare 🙂

Leon är snart 9 månader och en riktigt aktiv krabat. Jag kör 3 klasser i veckan och har några PT-klienter som jag kör med i veckan. Kört egenträning kombinerat med 5/2-fastan och är nu nere i 7 kg mindre än när jag blev gravid.....Nja.... kom precis hem från 4 dagar i Paris med god mat, MASSA bakelser och ost. Gissar att siffran inte riktigt stämmer nu 😉

I morgon är det måndag och då kör jag igång igen, måndag och onsdag kör sambon och jag för torsdagar är det ju pannkaksdagen. Ha ha ha!!!

Så hur har det gått med allt? Har ju berättat att jag skulle springa Göteborgsvarvet. För några månader sedan fick jag reda på att de var tvungen att operera mitt knä igen. Denna gången för artros och menisken. Så höger knä har opererats en gång och vänster nu 2 gånger.

Innan operationen trodde läkaren att jag kommer kunna springa varvet men när de såg att det var sämre än de trodde avrådde han mig. Trots det ville jag ändå testa och känna hur det kändes. Kan ju faktiskt funka... Envis har jag hört att jag är 😀 Började träna, testade springa men knäna skrek och dagen efter mina löprunder fick fler och fler möbler hjälpa mig runt på morgonen innan smärtan minskat. Vill bara skrika. Vill bara gråta. Är detta en skitsak jämfört med vad många andra går igenom i sina liv? Absolut! Men när man är mitt i det glömmer man det. Det här är min vardag och min smärta. Oftast helt okej att hantera men ibland blir jag arg, ledsen, besviken, frustrerad. Man får bli det. Annars bär man på det och blir en grinig kärring. Och det är jag ibland. Fråga min sambo och mina barn 😉

Känner mig så upprörd och skäms.

Har ju faktiskt uppmuntrat flera till att springa och känns dumt att svika. Ville klara det. Ville vara hel. Ville inte vara svag. Ville inte misslyckas. Ville inte misslyckas.....

Jag tror det är det som är djupast känslan. Känslan av misslyckande. Följer alla på jobbet, sociala medier som utför alla dessa lopp. Vill göra det. Vill känna känslan av att lyckas. Just nu är jag inte där. Kommer jag dit någonsin?

JA! På något sätt, någon gång ska jag springa in i mål. Det kanske kommer vara Göteborgsvarvet eller kanske Midnattsloppet eller varför inte Vättern Runt. Nån gång ska jag få den känslan. Den kicken. Det ruset.

Det var inte baraa artrosen som tog Götebortgsvarvet från mig i år. Fick reda på att jag behöver opereras för vissa komplikation som kom i och med förlossningen. Inget farligt men påverkar min löpning och min träning.

Så kära artros, älskade Fibromyalgi och underbara Whiplash. Ni vann slaget men jag vinner kriget!

 

 

Läs mer

Var ska man börja?

Publicerad den 8 februari, 2015 i Det goda livet, Träning | 0 kommentarer

Fick ett sånt fint mail i dag som fick mig att fundera. Hur ska man göra om man lever ett liv i smärta och vill börja röra på sig? Träningen gör ju oftast att man, i alla fall jag, får ont. Jag har accepterat att jag får ont, för jag har levt ett liv utan träning och jag minns värken och frustrationen. Så jag tror att det första handlar om att vara beredd på smärtan. Låt mig bara klargöra att det inte sådan smärta som är skadlig. Får du en sådan, sluta träna och uppsök läkare. Vi brukar kunna känna när det är den där speciella smärtan.

Sen hitta något du älskar att göra. Jag ÄLSKAR att dansa!! Det ger mig glädje, energi och träning allt i ett. När jag kommer hem efter träningen och  kroppen värker är det inte det som är dominerande, det är glädjen. Jag har även flera på mina klasser som har olika sorters sjukdomar som orsakar smärta och kroppsliga begränsingar. De hittar en nivå som fungerar för deras kropp. Det kan ta ett tag att veta hur mycket man kan ta ut sig och den tiden kan vara tuff. När du hittat dit och kan njuta av det du älskar göra. FANTASTISKT!! Acceptera att du kommer bli trött och du kommer få ont, det är första steget. Börja också lite försiktigare. Pressa inte kroppen för mycket i början. Låt den vänja sig vid sitt nya liv.

Acceptera att du sannolikt kommer få bakslag. Planera hur du ska hantera dem. Kan du be din familj/vänner att stötta och pusha dig när du faller? Finna tyvärr ingen universal lösning men hoppas de små råden kan hjälpa er lite. Skriv gärna om ni har några frågor. Själv ska jag nu till gymmet och ha PT-klienter och träna lite själv. Hade en timme Zumba i går och 45 min Organic Bodywork i 40gradig rum. Utöver det 2 PT-klienter och full fart med kalas och tonåringar hemma. Sjuk sambo och 5 månaders bebis. Ha ha haha. Fullt ös, nästan medvetslös!  Ha en underbar söndag och ta hand om er!!

Läs mer

Menisk eller inte menisk. Det är frågan….

Publicerad den 11 januari, 2015 i Det goda livet, Träning | 2 kommentarer

Fredagens ortopedbesök blev intressant och positivt. Efter lång tids värk i vänster knä var det dags att kolla vad som är fel. Förstod att mina två knäoperationer i höger och vänster inte skulle räcka. Redan då såg de att menisken var skadad. Kom in till Björn på Ortopediska huset som varit fantastisk. Leon hängde på lika glad som alltid och log stort åt läkaren. Lille charmtroll!
Efter att ha förklarat när och var jag har ont fick jag svaret "du gör vad sa du???". Nu kan man tro att det var min vilda Zumbadans som fick honom att reagera, men nej. Det var "jag får ont när jag kör knäböj och utfall".
"Therese, du får aldrig göra det igen!! Dina knän klarar inte det! Du kommer bli sämre då!"
Med nervös röst och lätt mumlande i hopp om att han kanske inte hör mig säger jag "så då kanske du blir arg om jag berättar att jag anmält mig till Göteborgsvarvet 2015?!" Ler ett nervöst leende och väntar på explosionen.
"Nej, springa är inga problem!"Så ler han stort.
Så glad jag blev!
Göteborgsvarvet here I come!!!! 😀

Min förslitning i knäna är så kraftiga och ligger på ett sådant ställe att jag inte kan göra stora rörelser med mina knän, men så länge jag tränar och springer med en successiv ökning och rätt styrketräning så ska varvet gå bra 🙂

Nu misstänker dock ortopeden att min meniskskada förvärrats, så jag har precis kommit från magnetröntgen. Björn har dock en sån skön inställning. Därför är jag inte orolig.
"Therese, är det menisken så opererar jag det lätt så kan du sticka och styrketräna dagen efter."

Nu väntar jag med spänning på nästa steg i min träning. Operera menisk och sen börja springa inför Göteborgsvarvet eller direkt börja springa inför Göteborgsvarvet.
Kan detta vara året då jag äntligen kan bocka av denna dröm? 🙂

Läs mer